Tillhör kategori: Omvärldsbevakning

Välkommen till den konceptuella tidseran

Det finns ett nästan oöverskådligt antal böcker om samhällets utveckling. Därför gäller det att välja med omsorg. Helst ska vi lära något, gärna inspireras och är det dessutom underhållande att läsa en bok är den väl värd att rekommenderas. Jag tycker Daniel Pinks: A Whole New World har allt detta.

På ett underhållande sätt, ur flera olika perspektiv, övertygas vi om att vi har kommit in i den konceptuella tidseran. Grundfrågorna som ställs är: 1. Kan någon göra det jag gör billigare i en annan del av världen? 2. Kan en dator göra det snabbare? 3. Erbjuder jag något som tillfredsställer något ickemateriellt, bortom sinnevärlden i vår tid av överflöd? Om svaret är ja på de två första blir kompetenserna och personligheterna för att uppfylla fråga tre allt viktigare. De egenskaper vi behöver i den konceptuella tidseran styrs till största delen av höger hjärnhalva. Vi behöver kanske inte mindre av logik och detaljer, men vi behöver desto mer av helhetssyn och känslor. De sex viktigaste egenskaperna beskrivs under rubrikerna Design, Story, Symphony, Empathy, Play samt Meaning.

Jag kan inte mer än hålla med om det som Danil Pink beskriver i boken. Det mesta är ur olika aspekter användbart i organisationsutveckling och ledarskap! Vad tycker du? Läs och reflektera. Och prova övningarna som följer med efter varje kapitel.

Tillhör kategori: Omvärldsbevakning

Kreativitetssamhället

Jägare och Samlare, Jordbrukssamhälle, Industrisamhälle, Kunskapssamhälle (eller nätverkssamhälle eller informationssamhälle), längden på mänsklighetens stora samhällsparadigm blir kortare och kortare. Fler och fler samhällsskribenter beskriver nu samhället efter Kunskapssamhället. Och det har de gjort ett tag nu. Antagligen är jag hopplöst efter när jag skriver det här. I boken ”Bli en vinnare i den globala världen” citerar Fredrik Härén Gordon Gao då på China-Europe International Business School: ”Det tar tid för förändringar att ske – speciellt om det är en stor förändring. Men när förändringen redan har skett är det oftast för sent att upptäcka den. När man ser en förändring och säger ’wow, kolla vad som händer!’ så har den fota redan pågått ett tag och risken är stor att du ser förändringen för sent.” Det är fyra år sedan boken gavs ut. Vinnaregenskapen i det nya paradigmet är kreativiteten. Det är med kreativiteten vi ska konkurrera i den globaliserade världen. Hittills har vi i västvärlden haft ett markant försprång mot övriga världen. Men det sker dramatiska förändringar.

”Om två personer konkurrerar och den ena är hungrig och motiverad men saknar rätt verktyg och redskap och den andra är erfaren och har rätt verktyg är det troligt att den som har verktygen vinner. Men vad händer om den hungrige och motiverade också får tillgång till verktygen?” I slutet av industrisamhället flyttade vi i väst över tillverkningsindustrin till utvecklingsländerna. Vi hade kvar utvecklingsavdelningar med kreativitetsfunktioner såsom produktutveckling och design. Men flera av de så kallade utvecklingsländerna har de senaste åren även tagit över de funktionerna. Och utvecklingen går snabbt. Att Volvo häromåret köptes av ett kinesiskt företag är bara ett litet exempel på detta. Volvo har fortfarande kvar utvecklingsavdelningen i Göteborg, men frågan är hur länge försprånget varar.

Hur ska organisationer och ledare förhålla sig till det här med kreativiteten? Det kan vara viktigt att fundera över. Kreativitet i organisationer är en absolut konkurrensfördel oavsett bransch. Och kreativitet kommer inte av sig själv. Det är en medveten organisationskultur och ledarskap som skapar förutsättningar för detta. Är din organisation bra på detta? Och hur är du som ledare?

Tillhör kategori: Ledarskapsutveckling

Det motiverande ledarskapet är alltid inne

Det är nu 20 år sedan jag först började föreläsa om västvärldens samhällsutveckling. Jag påstod då att vi var på väg att lämna industrisamhället och var på väg in i något som kallades kunskapssamhället. Det var så många som var skeptiska då, så ibland kom jag på mig själv med att lite ursäktande säga att vi bara var i början på den resan. Nu påstår fler och fler att vi redan är på väg att lämna kunskapssamhället och på väg in i nästa. Det är spännande att fundera på vad det innebär för oss. Jag funderar mycket på vad det innebär för organisationer och för ledarskapet i organisationerna. En karaktäristika under de här 20 åren är att flera samhällstendenser äger rum samtidigt. Det var därför spännande att läsa Sydsvenskans näringslivsbilaga om ledarskap den 13 oktober 2012. Av olika personer förespråkas både det moderna ledarskapet och det auktoritära. Visst går det trender i ledarskap och visst är det till viss del olika i olika branscher. Jag är dock helt övertygad om att ett ledarskap som inte handlar om att skapa inre motivation med alla tillgängliga verktyg till hands (organisationskultur, gemensamma mål, involvering, delegering osv.) inte får fram den bästa potentialen hos människor och därmed inte hos organisationer.

För 20 år sedan var 70-talisterna på väg ut i arbetslivet och det var ögonöppnande för många när jag presenterade Institutet för framtidsstudiers beskrivning av dem. Idag är 90-talisterna i samma situation och vi kommer ägna något blogginlägg åt dem inom kort.

Författare: Mikael Sandgren