Tillhör kategori: Omvärldsbevakning

Välkommen till den konceptuella tidseran

Det finns ett nästan oöverskådligt antal böcker om samhällets utveckling. Därför gäller det att välja med omsorg. Helst ska vi lära något, gärna inspireras och är det dessutom underhållande att läsa en bok är den väl värd att rekommenderas. Jag tycker Daniel Pinks: A Whole New World har allt detta.

På ett underhållande sätt, ur flera olika perspektiv, övertygas vi om att vi har kommit in i den konceptuella tidseran. Grundfrågorna som ställs är: 1. Kan någon göra det jag gör billigare i en annan del av världen? 2. Kan en dator göra det snabbare? 3. Erbjuder jag något som tillfredsställer något ickemateriellt, bortom sinnevärlden i vår tid av överflöd? Om svaret är ja på de två första blir kompetenserna och personligheterna för att uppfylla fråga tre allt viktigare. De egenskaper vi behöver i den konceptuella tidseran styrs till största delen av höger hjärnhalva. Vi behöver kanske inte mindre av logik och detaljer, men vi behöver desto mer av helhetssyn och känslor. De sex viktigaste egenskaperna beskrivs under rubrikerna Design, Story, Symphony, Empathy, Play samt Meaning.

Jag kan inte mer än hålla med om det som Danil Pink beskriver i boken. Det mesta är ur olika aspekter användbart i organisationsutveckling och ledarskap! Vad tycker du? Läs och reflektera. Och prova övningarna som följer med efter varje kapitel.

Tillhör kategori: Omvärldsbevakning

Kreativitetssamhället

Jägare och Samlare, Jordbrukssamhälle, Industrisamhälle, Kunskapssamhälle (eller nätverkssamhälle eller informationssamhälle), längden på mänsklighetens stora samhällsparadigm blir kortare och kortare. Fler och fler samhällsskribenter beskriver nu samhället efter Kunskapssamhället. Och det har de gjort ett tag nu. Antagligen är jag hopplöst efter när jag skriver det här. I boken ”Bli en vinnare i den globala världen” citerar Fredrik Härén Gordon Gao då på China-Europe International Business School: ”Det tar tid för förändringar att ske – speciellt om det är en stor förändring. Men när förändringen redan har skett är det oftast för sent att upptäcka den. När man ser en förändring och säger ’wow, kolla vad som händer!’ så har den fota redan pågått ett tag och risken är stor att du ser förändringen för sent.” Det är fyra år sedan boken gavs ut. Vinnaregenskapen i det nya paradigmet är kreativiteten. Det är med kreativiteten vi ska konkurrera i den globaliserade världen. Hittills har vi i västvärlden haft ett markant försprång mot övriga världen. Men det sker dramatiska förändringar.

”Om två personer konkurrerar och den ena är hungrig och motiverad men saknar rätt verktyg och redskap och den andra är erfaren och har rätt verktyg är det troligt att den som har verktygen vinner. Men vad händer om den hungrige och motiverade också får tillgång till verktygen?” I slutet av industrisamhället flyttade vi i väst över tillverkningsindustrin till utvecklingsländerna. Vi hade kvar utvecklingsavdelningar med kreativitetsfunktioner såsom produktutveckling och design. Men flera av de så kallade utvecklingsländerna har de senaste åren även tagit över de funktionerna. Och utvecklingen går snabbt. Att Volvo häromåret köptes av ett kinesiskt företag är bara ett litet exempel på detta. Volvo har fortfarande kvar utvecklingsavdelningen i Göteborg, men frågan är hur länge försprånget varar.

Hur ska organisationer och ledare förhålla sig till det här med kreativiteten? Det kan vara viktigt att fundera över. Kreativitet i organisationer är en absolut konkurrensfördel oavsett bransch. Och kreativitet kommer inte av sig själv. Det är en medveten organisationskultur och ledarskap som skapar förutsättningar för detta. Är din organisation bra på detta? Och hur är du som ledare?

Tillhör kategori: Omvärldsbevakning

100 år fram i tiden

Omvärldsbevakning och framtidsforskning har blivit en miljonindustri. I Sverige finns flera företag och organisationer som, med olika tekniker, ger sin syn på vad som är viktigt i omvärlden och framtiden att förhålla sig till. Det handlar om allt från enklare omvärldsrapporter till omfattande framtidsscenarier.

Det är viktigt att se sig omkring och både bakåt och framåt (”den som inte ser bakåt och inte ser framåt får se upp”) för att kunna leda en organisation i rätt riktning. Jag är en ganska aktiv omvärldsbevakare och tycker det är intressant och spännande med olika framtidsscenarier. En frisk input ger George Friedman i sin bok ”The Next 100 Years”. Först var jag lite skeptisk att någon utger sig för att kunna säga vad som händer 100 år fram i tiden. Men när George Friedman argumenterar för sina teser ur ett geopolitiskt perspektiv förstår man att det finns rimlighet i mycket av det han påstår. Det är endast några dagar sedan Barack Obama omvaldes som president i USA. I sitt förord till boken (Anchor books edition 2009) skriver han om vilket begränsat utrymme, i ett historiskt perspektiv, även världens mäktigaste ämbete har att förändra sitt land och världen. USA:s president är nämligen väldigt styrd av vad hans föregångare har gjort. Något som kanske har blivit tydligt under Barack Obamas första fyra år vid makten.

Är man intresserad av samhällsutveckling ur ett globalt perspektiv kan jag rekommendera den här boken. Ofta beskriver ju den omvärldsbevakning som vi gör och tar del av, vår samtid och några år in i framtiden. Inte många går längre än några årtionden framåt, så med den här boken känns det som att man lyfter blicken ytterligare. Bland annat förutser George Friedman att Polen och Turkiet kommer bli Europas framtida stormakter. Det jag är mest skeptisk emot är att han även spår ett tredje världskrig. Jag hoppas på att vi människor är klokare än att vi ska lösa framtida konflikter med våld, att vi lär oss av historien. Men det var ju så man sa efter första världskriget också.